Älskade unge ♥

 

 

Jag minns så väl det där suddiga strecket, som med veckorna bara blev starkare och starkare. Ju längre tiden gick, ju mer växte du och även min kärlek till dig. Men trots all lycka och glädje fanns även en gnutta rädsla. En rädsla över vad rollen som mamma egentligen innebar, skulle jag klara av detta?

När du väl tittat ut hade rädslan försvunnit, jag var helt förälskad och trots att allt var nytt och okänt så kändes det ändå som det mest naturliga.

 

Idag fick jag ett samtal ifrån en pojkes mamma. Mamman som ringde lät först lite allvarlig, men det ändrades ganska snabbt. Hon berättade att du skickat med hennes son en liten lapp att ta med hem ifrån skolan. På lappen stod det att du ville bjuda hem honom på en romantisk kväll med övernattning.

Älskade unge, jag trodde jag skulle ha mer tid på mig att förbereda mig inför det här, du är ju bara sju år. Jag tror att den andra mamma kände ungefär som jag, men vi kunde inte låta bli att le åt ditt söta brev.  Tillsammans bestämde vi att ni såklart skulle få träffas och ha en romantisk middag, men det där med övernattning får vi nog ta när ni "dejtat" ett tag.